Smeden
Ja, några ord om
vem jag är får det väl bli också. Har vid det här laget passerat 40, är gift och har
två barn på 13 och 15 år. Vi håller hus i Huddinge söder om Stockholm. Till vardags
jobbar jag inom ett stort välkänt telekomföretag med produkt- och processutveckling.
Fritiden, när jag inte är i smedjan förstås, ägnar jag åt familjen, huset och allt
annat som skall hinnas med. Matlagning är också ett intresse, och en fin singelmalt
sitter inte fel emellanåt.
Intresset för smide har jag närt rätt länge, och sett en och annan demonstration på marknader, besökt Wira Bruk och så vidare. Min farfarsfar var mästersmed i Ängelholm, och det har nog också spelat in. Hösten 1997 gjorde jag så slag i saken och fixade till en liten smedja på bakgården, efter att ha rotat fram lite litteratur via Internet och den amerikanska nätbokhandeln Amazon.
Tanken var att försöka gå någon smideskurs, men det visade sig svårt att få det att klaffa med jobb och övriga åtaganden. Istället slukade jag en del böcker och hamrade på egen hand, så man kan väl säga att jag är självlärd (autodidakt lär det kallas...). I början blev inte resultaten som jag hade tänkt mig direkt, men man lär sig ju efterhand. Jag har även skaffat en del instruktionsvideor om knivsmide och knivtillverkning. Idag så går det annars rätt hyggligt emellanåt, även om det förstås finns väldigt mycket kvar att lära.
Det är också roligt att i någon mån kanske kunna bidra till att hålla ett gammalt hantverk och gamla traditioner vid liv.
Smide med historisk vinkling är jag intresserad av, främst järnålder-vikingatid. Bruksföremål efter historiska förebilder blir det en del såsom mantelspännen, krokar och liknande. Den delen är något jag skall försöka utveckla ytterligare. Jag har även hjälpt till att bygga en ässja till Järnåldershuset i Körunda, som fick sitt eldprov under marknaden 12-13 augusti 2000. Mer om det i Galleriet och Länkar. En beskrivning av det bygget finns också under Tekniktips.
Ett problem är förstås att få tiden att räcka till. Det blir inte så många timmar över till smidet som jag skulle önska, men några timmar då och då är ändå en suverän avkoppling. Jag har även sålt en del på en lokal marknad och till vänner och bekanta, men framför allt är det roligt att någon vill köpa det man gjort. Det är förstås inget man blir rik på direkt, men hjälper till att finansiera en säck koks då och då i alla fall. Det får bli ett försök åt det hållet med den här hemsidan också.